Gästblogg från Söderhamns vinst

Det finns inga ord när en kväll blir som denna. Ingen kunde förutspå att det skulle sluta på det här sättet.

Vilken match, vilken vändning och vilken revansch. Att genomföra en match som denna på hemmaplan slår nästan allt, känslan är jämförbar med den Zlatan gav oss mot Italien i EM 2004.

Matchen mot Ärtemark var bara en enda stor vändning, SUIF var nästintill i underläge hela tiden.

Den fenomenale Guo Kai vann enkelt över Jon som inte hade hunnit ikapp tiden efter LagVm i Kina. Därefter vände en nervös Hampus 0-2 till en Hampus med självsäkerhet, 3-2 mot Sjöstedt.

Innan paus kändes på förhand 2-2 som ett lämpligt resultat. Men Wang Jianfeng tyckte annorlunda. Istället för 2-2 var ställningen 3-1 till Ärtemark. Marginalerna var på Ärtemarks sida, två skiljeset segrar.

Jons jetlag satt kvar i nästa match, Jianfeng behövde knappt lägga över bollen för att vinna...
1-4, och uppförsbacken har aldrig varit brantare.

Men för Yoshi var det brant nerförsbacke. Så som han spelade har han inte gjort på hela säsongen, han besegrade Elitseriens bästa spelare(kvotmässigt) med 3-2. Snacka om fighter.

Lite enklare var det för Pidde, han behövde inte ens kolla på sin egen match, istället var hans fokus på Yoshis.

För att det skulle bli 4-4 och en avgörande match var Hampus tvungen att vinna över Wang Qing. Och med tanke på hur han slaktade honom senast kändes det på förhand som en klar seger. Men med massor av nerver och press på sig var uppgiften inte lika lätt som den verkade vara. Efter tre räddade matchbollar i skilje så tog Hampus hand om sin första och avgjorde med 13-11.


Dags för spel på ett bord.

Avgörande match.

Yoshi - Guo Kai.

Att Yoshi skulle göra samma bedrift kändes långt inom räckhåll.

Men spelet fortsatte att stämma för honom.

Han spelade fantastisk pingis, och med det tog han ledningen med 2-0.

Sedan vände det.

Problem med Guo Kais servar ledde till att denna match skulle gå till skilje.

Och i skilje kan allt hända.

Och något som inte har hänt på hela säsongen, kom nu. Yoshi besegrar Guo Kai två gånger, på samma kväll!

En sådan här match glömmer man inte i första taget. Vilken stämning alltså. Och att få se Yoshi spela sitt absolut bästa för säsongen gjorde inte saken sämre.


Stora stjärnor avgör stora matcher.
Yoshi är en stjärna.

/Emil Roslund


Tack för en rapport direkt från matchen!