Kraschande flygplan och illaluktande kroater, Cyprian Asamoahs anekdot

Tack till Thomas Von Adel för anekdotstaffetpinnen. Kul att jag får pinnen från mannen vars namn jag försökte efter tar men fick istället nöja mig med Bon istället för Von.

Jag hade faktisk ingen aning om denna bloggsida men efter att har gått igenom den så måste jag hålla med om att sidan är väldigt bra.

Att sålla bland olika händelser eller berättelser som man har varit med om är inte alltid det lättaste, framför allt när man har haft priveligiet att vara bland några riktigt sköna grabbar under årens lopp.

Men några som alltid kommer att vara minnesvärda för mig är.

Jag (Cyppe), Johan Axelqvist, Pär Gerell och Robert Svensson var på en tävling i Korea. Tävlingen gick på nån liten ö som jag inte kommer ihåg namnet på, vårt hotell låg ganska nära flygplatsen men enligt min mening sisådär 3-4 km därifrån. Men eftersom vi bodde väldigt högt upp i en skyskrapa till hotell så antar jag att Johans avståndsbedömning försvann.

Jag och Pär sitter och limmar racken på rummet brevid Johan och Robbans när Johan kommer inrusande hysterisk och säger ”nejnejnej flygplanet flyger så nära hotellet så att vingen skrrrrrrrrraaapar vår fönster ruta”. Själv fruktade jag en Koreansk version av elfte september så vi rusar dit för att kolla och i verkligheten så var planet minst ca 2km bort. Därmed kom ordet ”salt” att stanna för evigt i pingissammanhang.

En annan händelse som man dock inte är så särskilt stolt över:
Det var under mitt första UEM i Haag i mitten på 1990-talet, jag och Jamie Lindqvist ska ta hissen på hotellet. I hissen står Tamara Boros och en annan tjej som jag inte kommer ihåg namnet på. Vi kliver in i hissen och plötsligt börjar jag känna en enormt svett lukt sticka i näsan. Eftersom jag var säker på att det inte var jag eller Jamie som luktade så kunde det bara vara de där två tjejerna . Vad jag inte visste var att Tamara Boros då hade bott några år i Sverige och kunde ganska hyfsad svenska, tillräckligt bra svenska för att förstå när jag säger till Jamie i hissen ”fyfan va de luktar illa”.

Jag ser att Jamie försöker dölja ansiktet samtidigt som jag ser Tamara Boros något ilskna blick mot mig. Kort därefter stannar hissen och vi kliver ur. Jamie berättar därefter att Tamara har bott i sverige och kan svenska. Sedan dess måste jag säga att jag alltid har skäms varje gång jag har stött på Tamara.

Tack för förtroendet och skickar vidare pinnen till Peter Sartz. Han har säkert några roliga stories i bagaget