fredag 8 februari 2008

Som en barnunge

Min skalle är ibland som en nirtoglycerindunk i händerna på en spasmisk ridande huligan. Alltså väldigt nära att explodera.

De flesta gångerna är jag lugn men sen så kommer den där matchen då det brister. Oftast är det att jag själv underpresterar med mina mått mätt. ibland så är det något som utlöser det i form av en turboll eller en motståndare som fuskar med serven eller dylikt.

Ikväll var det en kombination. Min egen prestation var helt ok fram till kvartsfinalen men där brast det i skallen och det är tur att inte fler såg mitt beteende för det var allt annat än något man vill ska visas på vernissage och det samma gäller för mitt spel.

Måste skriva mera här på bloggen så att min ilska vid bordet kan kanaliseras ut i etern och försvinna bort. Jag avskyr mig själv vid pingisbordet och ännu mer att jag klagar så mycket på mig själv efteråt.

Men jag kan inte inbilla mig själv att det bara är ett spel eller att det viktigaste är att ha kul.

Vinner jag inte så är jag på ett jävla humör precis som nu. Så pingisfolk håll i hatten för nu ska den ut och rulla,

8 kommentarer:

Anonym sa...

Var tvungen att banga även denna tävling efter att "ha rullat " så jävla med hatt att den fick sys sju stygn förra helgen. Är ännu inte spelklar.

/Skärbo

Anonym sa...

carlstad btk e inte så smarta SPELA MED MAGOO ! så kanske ni vinner lite...

Anonym sa...

Hur gick det i klass 2 i ängbys tävling?

Anonym sa...

Men Max, vad var det som hände hade motståndaren tur eller var det något annat?

Anonym sa...

Bergman å Arvidsson helt okey andrabord. Byt ut förstabordet istället!

max sa...

Ett par turbollar knäckte mig då de kom i jämna lägen så då knäckte jag racketen.

Någon som har en stomme att rekomendera? Gärna allround.

Anonym sa...

Det är inte en pingistränare MAX behöver utan en psykolog!!

KOM igen - snart klass 2?

max sa...

psykolog har jag behövt länge det är väldigt sant.

Min skalle är inte den bästa om vi säger så.