Grattis Bloggen!

Just idag för två år sedan så skapades denna blogg och fyller alltså 2 år idag! Exakt på minuten för att vara helt korrekt.

Stort grattis!

Bloggen har växt från att vara min egen lilla boj i havet av ilska som ibland strömmar genom mitt hav av känslor kring mitt eget spel och kring brister och tillkortakommanden inom svensk pingis. Den boj fungerade och fungerar fortfarande utmärkt (nåja kanske inte alltid i hagen) för mig att kanalisera denna ilska och därav av namnet Pingis- Anger Management.

Men efter en tid så märkte jag att besökarantalet ökade och det var inte bara de närmast sörjande som läste. Vissa dagar hade jag till och med 30 unika besökare. Detta fann jag ganska kul då jag inte trodde att folk vill läsa mina små tankar om pingis men tydligen så var det ett tomrum som behövde fyllas. Utvecklingen av besökarna fortsatte explosionsartat och i oktober så var det cirka 250 besökare om dagen på bloggen och i den takten fortsatte det. I december så var det ett par dagar med cirka 750 besökare, helt osannolikt i en sport med cirka 10.000 spelare.

Det jag försökte att göra med bloggen var att uppdatera den så ofta som möjligt oavsett om det var seriösa inlägg eller om det bara berörde min egen insats på kvällens träning. Högt och lågt var ledorden för mig i kombination med engagemang.

2600 inlägg

För mig började bloggen bli på allvar då jag åkte ner till Budapest för att se OS-kvalet och hur jag då på något sätt insåg hur mycket jag verkligen gillar pingis och att jag genom denna blogg faktiskt kan bidra med något, om än litet, till svensk pingis och framförallt kanske i alla fall fungera som ett forum för oss pingisälskare.

1 220 000 sidladdningar

Jag har genom dessa två år haft intervjuer med förbundskaptener, landslagsspelare, elitserietränare, styrelsen, ITTF, tillverkare, distributörer, legendarer och jag har fått oerhört mycket utav att skriva denna blogg. Vidare så har jag fått nya bekantskaper och jag vågar till och med säga, nya vänner.

Mitt eget spelande har inte utvecklats speciellt mycket under denna tid och jag är fortfarande ett par klasser sämre än när jag spelade i mitten och i slutet av 90-talet. Jag har däremot spelat en säsong med kortnabb och det var lärorikt och faktiskt ganska kul som ett experiment.

Under denna tid så har även mitt engagemang för bloggen bidragit till att vilja utveckla klubben där jag är ordförande, Norrtulls SK, ännu mer. Tillsammans med andra ledare så har vi gjort en hel del men vi har ack så mycket kvar att göra och som vi kommer att göra. Engagemang föder energi och det smittar värre än svininfluensan och är absolut inte farlig utan tvärt om mycket behaglig.

70 medlemmar till över 200 medlemmar på en säsong. Tre lag som avancerade en division vardera.

Timme ut och timme in sitter jag och botaniserar i statistik och resultatlistor och vet ni vad. Jag älskar det. Fullkomligt och helt ohämmat så läser jag lista upp och ner och jämför med gamla resultat, kanske kollar in någon klubbs hemsida, letar vidare efter en ny vinkel för ett inlägg på bloggen.

2008 var ett år fullt av resor för mig och andra stora händelser privat och här på bloggen så steg besökarantalet upp över 1000 unika besökare många dagar och ni kunde läsa om mina resor till västindien, Budapest, EM i fotboll Österrike, mitt besök i Miami och New York, min resa till Italien och otaliga resor runt om i landet och då ofta ner till Skåne och Helsingborg. Ni kunde inte läsa om det största som hänt mig nämligen att jag blev pappa i december men nu har ni läst det här också.

081216 en ny kärlek för mig, for life.

Redan under sommaren 2008 så funderade jag på hur jag skulle kunna ta bloggen vidare och det har jag funderat på sen dess och inte förrän några månaders sen föll allting på plats och under hösten så kommer det att hända grejor kan jag lova.

2009 fortsatte tillväxten och rekordet ligger på 1700 unika besökare och nu under ungdoms-EM så var det över 6000 sidladdningar på en enda dag då jag hade god och oersättlig hjälp av personer på plats i Prag.

1700 unika. 6000 sidalddningar.

Med detta inlägg som till viss del blev något förmätet och kanske lite prentantiöst så vill jag bara tacka alla er som läser denna blogg och som med era kommentarer här på bloggen och i verkliga livet motiverar mig att skriva vidare och jag hoppas att jag även fortsättningsvis kan vara med och dra mitt lilla strå till stacken som vi kallar svensk pingis.

Så tack för att ni läser och att ni har gjort det i två år nu.