torsdag 12 februari 2009

En resa till pingisparadiset, del 2

Lördagsmorgon på hotellet och en skön hotellfrukost som väntar inför en fullspäckad pingisdag. Det kan knappast börja bättre.

Jag var bland de första ner till frukosten men först av alla var Anders Johansson från Ochsenhausen. Vi fortsatte att prata pingis och det är inte svårt att snacka pingis med varken mig eller Anders, vi gillar det ganska mycket om man säger så.

Spelarna ramlade in efter en. Äpplet, Jörgen och J-O var bland de första. Men innan dom kom var Ovtcharov där och jag hann slänga ur mig att Appelgren redan var i hallen och tränade. Han skrattade då nervöst och sa att det var bra för att då skulle Äpplet vara trött när de möttes, ack vad fel han skulle få. Sist av alla till frukosten var Ma Long som kommit först sent på fredagskvällen.

Transporten till hallen gick smidigt och då jag kom med spelarna så var jag först på plats av alla åskådare. De portabla läktarna var på plats och den röda mattan utrullad. Hallen var redo för pingis, nu saknades bara publiken och dom skulle komma.

Inslagningen var ostrukturerad då det bara fanns två bord att slå in på om man bortser från ett bord i hörnet där det inte fanns någon matta. De yngre spelarna var hetast och tog plats direkt vid bordet där de dunkade forehand mot forehand i ett hyggligt tempo. Men när de äldre kom in i hagen så var det bara för att ungdomarna att flytta på sig. Det var mycket roande att se J-O be Ovtcharov och Baum spela på hörnbordet och för att han och Äpplet skulle kunna slå in. Tyskarna förpassade sig ner till hörnet men insåg att de inte gav något att spela där så de la ner inslagningen, hur kul som helst!

När alla spelarna var på plats så blev inslagningen som sådan att man slog med den som stod framme vid bordet. Det var alltså cirka sex spelare på varje bord. Mall Long och Äpplet slog ett bar bollar loop-mot-loop där Äpplet mer fiskar än loopar men där han deffar in en boll för att kolla Ma Longs känsla för skruvbytet, världstrean drog in loopen nät in, inga konstigheter.




I dagens första match så ställdes J-O mot Ma Long. Världens bästa spelare genom tiderna mot världens bästa spelare just nu. J-O sa sig vara i bra ordning och kände att han kunde störa den unga kinesen.
”Jag har ju slagit ett par kineser genom åren så det har en hel del respekt för mig.”

Matchen startade precis som J-O hade snackat om. Janne var i bra ordning med fötter och Ma Long hade lite problem med serveretur och de eviga temposkiftningarna som J-O gör så bra. Till sist så vinner Ma Long med 3-1 men det är som sagt inte utan problem. Janne hade setboll till 2-1 och då vet man inte hur det hade gått sen.





I de andra grupperna sker en del skrällar men ingen skräll är större än den Mikael Appelgren ställer till med när han slår Dima Ovtcharov. Den unge tysken som är upptränad av sin pappa som en gång i tiden förlorat mot Appelgren visade upp en väldigt nervös sida och hanhade varit nervös inför mötet länge. Redan veckan innan hade han förhört sig med Jörgen Persson om hur mycket Appelgren tränade och hur bra han var. Hela fredagen så blev han fortsatt trimmad av alla om vilken match det skulle bli. Från början såg det ut som om Dima skulle köra över Appelgren men sedan hittade stockholmaren in i matchen och vann första och smög sig ifatt och om i andra set för att i tredje komfortabelt vinna matchen med 3-0.


Med tanke på att det var prispengar på spel och att Ovtcharov sedan slog Crisan med 3-0 så vore det skäl och bevis nog att Ovtcharov var i helt OK form och verkligen hade något att spela för. Oavsett så var det en fantastisk match att se och få uppleva på plats.



I Jörgens grupp så hade Baum slagit Schlager med 3-1 och när Jörgen klev ut mot schlager så chansspelade österrikaren en del med långa server och sedan tokdrag på Jörgens öppningar. Chansningarna höll och det blev klara 3-0 till Schlager. Med det var Jörgen utslagen och matchen mot Baum betydelselös. Jörgen hade haft bra chans att vinna den om han verkligen velat men motivationen var större hos Baum som vann en hård skiljematch där Jörgen inte slet ihjäl sig. Samtidigt så spelade Appelgren mot Crisan. Förutsättningarna var enkla. Ett set räckte för Appelgren för att ordna avancemang. Om Appelgren förlorar med 3-0 så blir det bollräkning och där är han körd då Ovtcharov slagit Crisan större än vad Appelgren vunnit över Ovtcharov.

Matchen startade bra för Appelgren med 5-0. Men då hände något och vips så hade rumänen sopat hem 11 raka bollar och vunnit setet med 11-5. Andra set började bra för Appelgren och han fick 2-0 direkt men ännu en gång hände något med rumänen. 11-3 i andra set och Appelgren tvärsist i gruppen på bollräkning just då efter 3-22 på de senaste 25 bollarna.


Crisan behövde alltså i det läget bara vinna tredje set så skulle han vara vidare. Men som den ängsliga spelare han är så vek han ner sig. Appelgren startade återigen med 5-0 och när första bollen föll till Crisan så anade jag oråd men denna gång höll Appelgren undan och vann tredje set enkelt och var med det gruppvinnare och klar för semifinal mot Timo Boll som enkelt vunnit sin grupp mot Chen weixing och Torben Wosik.

I den andra semifinalen så möttes Ma Long och Patrick Baum och det blev en väldigt hård batalj där Baum hade greppet om matchen enda in i slutet men misslyckades med att knyta till säcken. Ma Long klar för semifinal.

Appelgren mot Boll kunde på förhand bara sluta på ett sätt och det med en seger för Boll. Högt tempo och bollsäker så in i vassen var melodin för tysken och Appelgren var aldrig i närheten av att hota om segern eller ens i något set.


Final mellan Boll och Ma Long alltså.


Mellan och medan matcherna så spenderade jag tiden i VIP-loungen där de givetvis såväl varm som kall mat och alla sorters drycker. Mat och dryck serverades i hallen i stora lass och trots digra prispengar så var det nog en mycket lyckosam affär för arrangörerna detta. Tyskarna kan verkligen det här med arrangemang kring pingis.

Inför semifinalerna så var det jag Persson och Primorac som diskuterade mest kring matcherna och även kring andra spelare som inte var på plats. Bland annat diskuterade vi "kantbollen" från OS i matchen mellan Jörgen och Samsonov. Primorac var mycket förvånad över att Samsonov försökte ta den poängen då han tidigare varit känd för att vara en sådan sportsman. Persson och Primorac påpekade dock att Samsonov på sistone har varit inblandad i liknande situationer där motståndaren blivit arg över hans sätt att försöka ta poäng, synd om han på äldre dar ska förstör sitt rykte den gode Samsonov.

Nåja.

Appelgren åkte ju ut och mötte då upp oss tre i Loungen för något att äta och dricka. Waldner hade rest iväg till Fulda för att spela seriematch (de vann 3-0, Waldner och Robert Svensson vann sina matcher bägge två i skilje) så vi fick klara oss utan honom så länge.

Finalen var ganska välspelad men Ma Long spelade inte så bra som jag har sett honom göra tidigare och det utnyttjade Bol till fullo och vann i skilje efter att ha haft matchbollar redan i fjärde set. En skalp för Boll som nu slagit Ma Long två gånger i rad, det trodde jag inte at han var mäktig.


Boll vann alltså före Ma Long och på delad tredjeplats kom Appelgren och Baum. 12 000€ till Boll. 6 000€ till Ma Long och 3 000 var till semifinalisterna Appelgren och Baum.



Efter den mycket lyckade och trevliga tävlingen så bar det iväg tillbaka till hotellet där det inmundigandes det lite drickbara aptitretare inför spelarbanketten.

Återigen var jag oerhört malplacerad då det var pingisstjärnor och folket kring Donic och arrangörerna på plats. Till bords så delade vi upp oss så att svenskarna satt med svenskarna. Primorac hängde dock på Persson och Appelgren så han var med i våra samtal och det föll en hel del vassa kommentarer om diverse världsklassspelare från såväl idag som från förr. Snacket blev roligare och roligare med tiden och med supén i baren efteråt då Schlager mötte upp oss så var det mycket anekdoter som ramlade in och snacket höll en härligt låg nivå. Världsartister men vanliga och mycket trevliga människor allihopa. Mumma för en pingisnörd.

Efter middagen och avslutande supén så var det fria aktiviteter och de flesta gick och lade sig för att resa hem nästa dag til respektive land. Jag och svenskarna var de mest skötsamma och det finns inget mer att berätta om resten av kvällen eller natten. Eller?



*

För att kunna kommentera kan du behöva klicka på rubriken och därefter scrolla ner och kommentera. Vet inte varför det strular med kommentarerna men på detta sätt så kan ni säga vad ni tycker om detta inlägg

12 kommentarer:

boss sa...

Ruskigt kul inlägg!

max sa...

Ja, det hoppas jag var fler som tyckte då det tog sjukt lång tid att skriva.

Över 7000 tecken samt att sätta ihop två youtubeklipp och sedan ladda upp allt.

Mitt längsta hittills tror jag, så ge mig lite kärlek nu gott folk.

Anonym sa...

här får du kärlek <3

Anonym sa...

Hur är primorac som person?

PÅ tv ser han väldigt koncentrerad ut men man kan u inte undgå att se glimten i ögat, visst?

max sa...

Jag fick ett gott intryck av honom. Han är sjukt intresserad av pingis och har bra koll. Som de flesta av dessa lirare förvisso har.

Han är inte killen som håller låda men han har absolut glimten i ögat.

I och med att jag kom med det sällskapet jag gjorde så var alla väldigt öppenhjärtliga med allt.

Boll verkade däremot vara en riktig tråkmåns men ingenting jämfört med hur tråkig Baum är. Boll är trevlig men trist.

Anonym sa...

Max har gjort det igen. En av de roligaste pingisartiklarna jag någonsin läst , pingis-tidningen släng dig i väggen !
Jättekul . Keep up the good work !

Anonym sa...

Kungligt mannen.

/PT

Anonym sa...

Fy fan, Max. Detta är verkligen kvalitet. Att du umgås med de stora legenderna och klarar pga. ditt genuina intresse och din person att få dessa legenderna att umgås med en svensk klass 2/div 4 spelare. Det visar att du har extrem kunnskap och stor journalisttallang.

Jag är imponerad och jag hoppas att du fortsätter med din blogg väldigt läng till.

Keep on boosting in the free world ;)

//Bagarn

Anonym sa...

Måste säga att det var ett fantastiskt inlägg och man njöt varje sekund man läste det. Hoppas att du fortsätter med bloggandet för det kanske är den kängan svensk pingis behöver för att utvecklas.

Anonym sa...

Även jag vill utrycka min uppskattning av detta uttömande och imposanta inlägg.

Ståtligt jobbat Max!

boss sa...

Men hur kom det sig att du fick vara med i detta sällskap? Ja, visst sa väl Äpplet att du kunde vara med, men jag menar att det väl inte torde vara så speciellt vanligt att en utomstående, civil person är med i såna sammanhang!

max sa...

Boss,
En bra fråga.

Jag känner rätt många spelare från Stockholm och då bland annat Äpplet och på den vägen är det.