Nu är det officiellt

Detta är den sämsta helgen i pingissammanhang på mycket mycket länge för mig personligen och för Norrtull som klubb.

Har nu skrubbat kroppen med svinto för att få bort känslan som kom i och med de tunga förlusterna. Jag har fått lite mat i mig för att kompensera den svett jag tack vare all ångest lyckats transpirera ut och ge mig ett utseende likt ett stackars fånglägerbarn.

Jag är mer bitter än den mest beska, skarpa, sträva, stickande, hätska, hatiska, förgrymmade, smärtsamma, dystra, sardoniska människa ni någonsin träffat. Jag har mer ångest i min lilltå än vad en Sju:tre med Lars Norén ger en glad och positiv människa.

Det var inte bara Norrtull som gick illa utan det var Östermalm också.

Lördagen
Norrtull började lördagen med att bli försenade efter att en av spelarna försovit sig, skräll. Själv så klev man in i bilen efter tre timmars sömn och inte på de lättaste benen då ja spelat en fotbollsturnering under fredagskvällen.

Väl på plats i hallen så visade det sig att Västers inte skulle spela med sin bästa dansk vilket gav oss en liten liten chans att smyga till oss en poäng.

Vårt lag var tyvärr inte tillräckligt varken matchtränade eller tränade överhuvudtaget och det ledde till en massa jämna setförluster och då tillika matchförluster. Esbati och Campos kämpade väl men höll inte riktigt denna gång men de har mer att ge. Nyqvist som kom nyopererad vann två av tre, förlust mot kebabälskaren från Minsk. Jönsson var Jönsson mer kan jag inte säga just nu. Förlusten skrevs till 4-8.

Lunch och en lång sådan, diskussionen kring bordet var en av de mest avancerade jag varit med om i pingissammanhang på sammandrag. Tyvärr drog den ut på tiden och vi vart sena till hallen.

På schemat stod nu tre riddare och de hade spelat bra under förmiddagen men med endast tre man så ska det mycket till att vinna mot något lag. Tyvärr var det precis detta som hände.

Utan att vara för kritisk och nu är jag grymt seriös. Så var förlusten mor Riddaren med 5-8 en av de absolut värsta förluster jag varit med om. Riddarens spelare var bra, framförallt Delby men de ska inte räcka till. Förlusten innebär dessutom att Norrtull dras ned i nedflyttningsträsket på allvar.

Kvällen fördrevs enkelt med en enkel middag på en sportbar och en massa mål från Manure på tv. I säng tidigt och ladda inför morgondagen var planen och så blev det. Skumt hotell förresten, Östergyllen, någon som bott där?

Söndagen
Tidigt på plats och laddade inför derbyt mot Solna BTK.

Solna mönstrade starkast möjliga lag med bröderna drugge, gripler och sunken i laget. Paolo som lagledare gav laget energi och allt sitt stöd.

Solna fick den bästa starten och sprang fram till en 6-2 ledning som inte alls var speciellt orättvis. Jönssons förlust mot Henke Drugge var den som var lite orättvis men och kanske den mest dramatiska med en Henke som inte var riktigt sig själv vid bordet gällande humör och uppförande. Han skötte dock allt snyggt efteråt och det var som vanligt inga hard feelings mellan spelarna.

6-2 till Solna och dubblar med all press på Norrtull att vinna men det är inte Norrtulls dag och det blir två förluster och tyvärr en 2-8 förlust mot Solna. Rättvist men tungt.

Lunch och denna gång gick det mer undan än lördagen och alla var snabbt tillbaka i hallen och förberedde sig väl för en holmgång mot Aspudden.

Detta aspudden med endast tre man. Wille Svedberg hade en utlandssemester att passa och var tvungen att dra inför vår match och det blev vår räddning.

Vila visade sig vara alldeles för säker och tog fullt denna lagmatch. Hedlund vann mot Esbati i sklije men förlorade mot Nyqvist över fyra set efter mycket snack mellan bollarna.

Som lagmatchen utvecklade sig så visade det sig att det skulle stå mellan en 8-6 vinst för oss eller ett oavgjort resultat och att den avgörande matchen skulle stå mellan Sebbe Hedlund och Patric Jönsson.

Jönsson tog ledningen med 2-1 då Sebbe inte kunde loopa igenom Jönssons fisk. Snacket i denna match var bland det bästa och värsta under hela säsongen och jag skrattade och grät om vartannat. När Jönsson förlorade fjärde så att det blev skilje så stod de och psyksnackade högt med varandra i setpausen och bägge bänkarna hjälpte till. Jönsson fick bästa starten och kämpade sig till en vinst med 11-8 mot en trött Sebbe som spelat alldeles för många skiljematcher denna helg.

8-6 och lite plåster på såren, tyvärr är vi alldeles för nära nedflyttning för att jag ska må bra.

Eftersom jag inte var på plats med Östermalm så får jag återkomma med kommentarer om deras brist på framgångar denna helg.