Frispråkig eller kaxig

Jag utlovade seger inför matcherna i helgen och spelarna levererade!

Ibland är det lätt att vara lagledare och denna lördag var mycket lätt på ett sätt men samtidigt mycket svår på ett annat. Fem spelare på plats och alla vill lira men bara fyra får lira. Nu ska jag inte gå in på detaljer eller ens diskutera hur vi löste det eller hur man bör lösa sådana detaljer.

Det som var lätt var att på förhand haussa laget och säga att de skulle vinna. Hade det förlorat så hade ju fortfarande ansvaret varit deras då knappast jag var i hagen och lattjade denna gång. Samtidigt så är en svensk (ursäkta generaliseringen) lagledares främsta uppgift enligt normen att vara ödmjuk inför uppgiften och dämpa förväntningarna på sitt eget lags prestation.

Du ser det överallt.

Mattias Stenberg var såååå ödmjuk inför mötet med Gröstorp där han beskrev hur kul det skulle vara att komma tillbaka och om eslövs segersvit skulle spricka så skulle det svida mindre om förlusten kom mot just Gröstorp. Smart och elegant sagt och förmodligen väldigt ärligt.

Men trodde han att Gröstorp skulle vinna eller ens ta en poäng? Jag behöver inte svara på den retoriska frågan.

Så när mitt kära Norrtull ställer upp inför match som serieledare och klara favoriter borde jag kanske dämpa förväntningarna lite grann om man ska se till normen?

Men jag orkade inte hålla på svamla om att varje match är en svår match även om det är sant till viss del. I varje enskild singelmatch så ansåg jag att mina spelare var enskilt bättre än sin motståndare utom i ett fall mot en specifik spelare där jag tyckte att det var jämnt skägg.

Två gånger under lördagen kom det fram spelare från olika motståndarlag (inget av dom vi mötte) och kommenterade min sågning av moståndarna. Den ena är en ny läsare som utryckte sin uppskattning för bloggen och framförallt att jag sågade mina motståndare. Den andre hade tyckt att det varit en rolig sågning men trott att Norrtull skulle möta två av de sämre lagen och inte tvåan och trean i serien. Han ansåg för övrigt att vi var det bästa laget i alla div II (Halmstads farmargäng kanske anser annorlunda?).

Vad vill jag nu ha sagt med detta då? Det vet jag knappt själv. Men jag tror att det är fler än jag som skulle uppskatta lite ärlighet och kaxighet inför och runt omkring pingisen. Det är så jävla (ursäkta) mycket gå-på-tå mentalitet i denna sport.

Ta för er lite mer redan imorgon!